Påtvingad offerroll, tvingande offerroller

För några dagar sedan presenterade Socialdemokraterna några av sina slutsatser för hur framtidens välfärd ska finansieras. De konstaterar bland annat att det är önskvärt att fler människor jobbar längre innan de går i pension. Så långt inget anmärkningsvärt. Det är antagligen en på flera sätt välgrundad analys för vad som krävs tillsammans med en del andra reformer för att kunna bibehålla någon slags svensk modell i det rådande demografiska läget. Vad jag förstår har exempelvis redan Island genomfört en dylik förändring av pensionsåldern.

Det kan hända att jag är alldeles för känslig eller drar på för stora växlar, men det sticker mig i ögonen att man känner sig nödgad att börja prata om diskriminering av äldre i samma andetag som man redogör för vad man har konkluderat. En officiell rapport från Sveriges största parti kan inte resonera med befolkningen som att den vore vuxen, utan måste i sin argumentation utgå ifrån att gamla är offer. Är det för att den strukturella analysen man har som sosse smittar av sig, och så måste allting ses i relation av förtryckta eller förtryckare? Är inte detta en dålig mylla för all politik som handlar om människor som inte vill se sig som offer, och framför allt, vad implicerar det för människo- och samhällssyn?

Och nej, jag hävdar inte på något sätt att det inte finns strukturer eller förtryck. Det jag vänder mig emot är den syn som ligger till grund för att man alltid ska försöka stoppa in människor i dylika förenklingar, och vidare vänder jag mig mot den otroligt dåliga pedagogik det innebär. Bland det värsta en människa kan göra är nämligen att identifiera sig som ett offer. Ju fler erfarenheter jag får av människor som de facto är offer, ju tydligare blir detta för mig. Det verkar ofta vara rollen av underdog eller martyr som håller människor nere mer än faktiska sakförhållanden, och att sedan bli kvitt känslan av att vara offer verkar också tillhöra bland det som är riktigt svårt.

Livet är ibland jobbigt och vi stöter ofta på motgångar, en del av dessa är av sådan natur att mellanmänskliga attityder och ibland även formella strukturer ligger till grund. Det kan ligga bra politik i att begränsa och motarbeta vissa av dessa, men att tvunget tolka in all politik i sådan tankeverkstad eller jargong är enbart av ondo.