Johan: Vad göra vi med avfolkningsbygderna? Är vi tvugna att acceptera att ödemarkerna brer ut sig mellan stadsregionerna?
me: Nej, men svaret erhålls väl inte genom den frågan?
Självfallet kan man få igång verksamheter även på mindre orter i ett post-1960-tals Sverige, på vissa sätt är det säkerligen enklare där. Men det är ju aldrig lika enkelt som att klaga och tycka att ont i magen är en bättre lösning på problemet.
Det är väl lite märkligt att tro att en tänkande och dessutom välutbildad befolkning inte har något att bidra med till en global och lokal ekonomi.
"vi" som du ställer frågan förutsätter den största delen av lösningen sitter i Stockholm.
Vilket är fel, precis som frågan är felställd.
Du håller inte med?
Johan: Jo, diskussionen faller lite på det, tror jag.